1984 var ett år av betydande förändringar för Pink Floyd, med Roger Waters som inledde en solokarriär och andra bandmedlemmar som också utforskade individuella projekt. Detta skifte följde på släppet av "The Final Cut" och ökade spänningar inom bandet. Waters släppte sitt debutsoloalbum, "The Pros and Cons of Hitch Hiking", i april 1984. Albumet, konceptuellt och berättande, utforskade temat en medellivskris genom en serie drömmar. Det fick blandade recensioner, med vissa kritiker som uppskattade dess historieberättande och andra tyckte att det var alltför komplext. David Gilmour släppte också sitt andra soloalbum, "About Face", i mars 1984. Detta album innehöll en mer rak rockinställning och inkluderade samarbeten med andra artister som Pete Townshend från The Who. Den blev väl mottagen, med hits som "Blue Light" och "All Lovers Are Deranged". Gilmours soloturné för att marknadsföra albumet väckte stor uppmärksamhet, vilket visar hans förmåga att göra en solokarriär utanför Pink Floyd. Dessa soloprojekt indikerade en förändring i Pink Floyds dynamik, där Waters fokuserade på sin vision och Gilmour utforskade sin kreativa väg. Medan Pink Floyd som band förblev i paus, lyfte soloinsatserna fram de individuella talangerna inom gruppen.